Skolinspektionen har haft ett regeringsuppdrag att sammanställa sina erfarenheter från tillsyn av skolor med konfessionell inriktning. Uppdraget presenteras i Skolinspektionens årsrapport 2022 (Dnr: SI 2023:2142), där ett särskilt kapitel behandlar skolor med konfessionell inriktning, samt waldorfskolor.
Både i mediarapportering och i uttalanden av politiker med anledning av årsrapporten har situationen i skolor med konfessionell inriktning framställts som särskilt problematisk. Det är inte en saklig slutsats utifrån de fakta som finns.
- Ett grundproblem med årsrapporten är att Skolinspektionen gör en annan definition av konfessionell inriktning än den gängse: ”I följande kapitel används beskrivningen skolor med konfessionell inriktning för både skolor som uppgett konfessionell inriktning och andra skolor där det förekommer konfessionella inslag utan att skolan uppgett en sådan inriktning”.
Detta får till följd att när Skolinspektionen anser att missförhållanden vid en skola, som inte själv anser sig ha konfessionella inslag, ändå är konfessionellt relaterade, så räknas skolan in i kategorin skolor med konfessionell inriktning. Bland annat har minst en kommunal skola räknats med. Eftersom de skolor som därmed tillkommer till kategorin samtliga fått kritik för konfessionella inslag, så blir sammanställningen kraftigt missvisande gällande de skolor som normalt räknas som skolor med konfessionell inriktning.
Trots detta är andelen skolor som får förelägganden eller anmärkningar enligt rapporten densamma för denna kategori som för alla landets skolor, dvs. ganska precis hälften. Om endast de skolor som själva uppger sig ha konfessionell inriktning räknas, så är det alltså en klart lägre andel än för riket som helhet vilka fått kritik vid tillsyn. Ännu bättre blir resultatet om man endast ser till skolor med kristen inriktning.
Av årsrapporten framgår att de brister som förekommer vid tillsyn av skolor med konfessionell inriktning i allmänhet är av samma slag som vid andra skolor. Skolinspektionen har dock bedömt att det vid fem skolor förekommit konfessionella inslag i undervisningen, vilket inte är tillåtet. I tre av fallen var det kristna konfessionella inslag. Tidningen Dagen redogör för detta i en artikel.
Som framgår av Dagenartikeln, men inte av årsrapporten, är ett av fallen en kommunal skola. Att använda konfessionella inslag vid en kommunal skola för att beskriva problematik vid skolor med konfessionell inriktning blir direkt vilseledande, och det är allvarligt att Skolinspektionen i årsrapporten inte upplyser om att ett av de exempel som särskilt lyfts fram gäller en kommunal skola.
De båda andra fallen gäller skolor med uttalad kristen profil och handlar i båda fallen om gränsdragningen mellan vad som är undervisning (där konfessionella inslag inte får förekomma) och utbildningen i övrigt. Både Skolinspektionen, statliga utredningar och Kristna Friskolerådet har vid upprepade tillfällen påtalat att skollagens otydlighet gör denna gränsdragning svår. Skolorna menar att Skolinspektionen vid tidigare tillsyner godkänt samma upplägg som nu underkänts, utan att lagen däremellan ändrats. En av målsättningarna med de förändringar i skollagen som gäller från 2 januari 2023 var att komma till rätta med denna otydlighet. Viktigt att veta är att skolorna inte fått något föreläggande, utan endast en anmärkning, vilket enligt Skolinspektionen används vid ”mindre allvarliga brister”.
Årsrapporten ger ett exempel på en skola där eleverna inte fått undervisning i sex och samlevnad. Också här är det viktigt att känna till att den aktuella skolan inte utger sig för att ha en konfessionell inriktning.
I årsrapporten lyfts också att det vid en del skolor förekommit påtryckningar från vårdnadshavare, bland annat i frågor kopplat till sex, samlevnad och hbtqi. Rapporten lyfter detta som ett riskområde, men det går lika gärna att se det som en styrka att, som rapporten uttrycker det, ”det finns strategier hos lärarna och stöd från rektorer för att bemöta detta”. - Det framgår av årsrapporten att den genomsnittliga behörighetsnivån är låg vid skolor med konfessionell inriktning. 51 % har lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne de undervisar i, jämfört med 62 % vid övriga fristående skolor och 71 % vid skolor med offentlig huvudman. Också här blir resultatet annorlunda om man ser enbart på skolor med kristen profil. Då blir andelen 58 %, dvs. marginellt lägre än vid övriga fristående skolor. Att andelen ändå är lägre kan förklaras med att relativt många skolor med kristen profil är små, och därför i en del ämnen har svårt att erbjuda heltidstjänster, vilket gör tjänsterna mindre attraktiva.
Det finns olika statistikvärden för att jämföra kompetensnivån hos lärare. Ett ofta använt jämförelsevärde är andelen lärare som har pedagogisk högskoleexamen. Nedanstående är ett utdrag från en tabell med Sveriges senaste officiella statistik för grundskolan (https://siris.skolverket.se/siris/sitevision_doc.getFile?p_id=551302).
Som synes är skillnaden mellan gruppen konfessionella skolor och samtliga skolor med enskild huvudman mycket liten. Om man ser endast till skolor med kristen inriktning blir andelen dessutom något högre (66,8 % av tjänstgörande lärare har pedagogisk högskoleexamen). - Skolinspektionen gjorde under 2022 en särskild tematisk granskning av ett 20-tal skolor med konfessionell inriktning. Tillsynen bestod av oanmälda inspektioner. Granskningen skulle presenterats i en särskild rapport, i likhet med alla andra tematiska granskningar, men någon sådan rapport gjordes aldrig. Generaldirektörens stabschef Torun Rudin vid Skolinspektionen uppgav vid ett möte med Kristna Friskolerådet att man inte fann några problem med de konfessionella inslagen i skolorna med kristen inriktning, vilka var lejonparten av de särskilt utvalda och granskade skolorna. Man avsåg därför att i stället baka in resultatet i årsrapporten, där dock det positiva resultatet för skolorna med kristen inriktning inte görs rättvisa. Kristna Friskolerådet har dock sammanställt en rapport om hur Skolinspektionen genomförde granskningen (se bifogad fil). Rapporten ger följande avslutande sammanfattning:
Den tematiska tillsynen av skolor med konfessionell inriktning har en svag empirisk grund. Det är också problematiskt att granska skolor på ett område där det finns en stor osäkerhet om hur lagen ska tolkas. Erfarenheten från de senaste årens inspektioner av skolor med konfessionell inriktning visar att det finns brister i likvärdigheten vid Skolinspektionens bedömningar.
De skolor som omfattats av denna tematiska tillsyn, och som är medlemmar i Kristna Friskolerådet, är kritiska till inspektionens utformning, men ger de enskilda inspektörerna ett relativt gott omdöme. Det finns en upprördhet hos skolornas personal över att bli ifrågasatta i sin professionalitet på grund av religiös övertygelse.
Det har skett övertramp från Skolinspektionens sida i samband med tillsynen. I fallet med att det ställts frågor om församlingstillhörighet, reagerade dock Skolinspektionen och vidtog åtgärder för att det inte skulle upprepas. Vi ser det som ofrånkomligt att vissa misstag sker. Betydligt allvarligare är det att elever upplevt sig ifrågasatta i sin tro i samband med intervjuer. Detta är dessutom ett strukturellt problem som inte är kopplat till enskilda inspektörers agerande.
För att säkerställa att barn och unga inte far illa i samband med tillsyner behöver Skolinspektionen förändra sin intervjumetodik. Vi menar att Skolinspektionen också behöver utbilda sina inspektörer i hur elever upplever intervjusituationer när de känner att det finns en negativ utgångspunkt, och om hur det går att minimera risken för negativa intervjuerfarenheter. Dessutom tyder en del av de frågor som ställts av inspektörer på att det behövs insatser för att höja kompetensen angående religion inom myndigheten. - Kristna Friskolerådet har kontinuerliga utbildningar för medlemsskolornas rektorer, skolchefer och huvudmän, för att säkerställa hög laglydighet, och vi menar att vi varit framgångsrika i detta. Likväl är Sveriges skolor med kristen inriktning tyvärr vana vid osakliga beskyllningar. Vi arbetar därför aktivt med att sammanställa rapporter som baseras på fakta. Bland annat visar fakta att skolorna inte är de segregerade miljöer som kritiker påstår. I en rapport från 2022 framgår t.ex. att endast 40 % av eleverna vid skolor med kristen inriktning har någon kyrkligt aktiv förälder. ¾ av skolorna har muslimska elever, och en lika stor andel har elever från uttalat ateistiska hem. En annan rapport, baserad på resultat från Skolenkäten, som Skolinspektionen genomför vid alla landets skolor, visar att skolor med kristen inriktning genomgående lyckas bättre än genomsnittet med att uppfylla läroplanens riktlinjer. På områden som rör elevers trygghet, samt allsidighet och tolerans, har de kristna skolorna ett anmärkningsvärt bättre resultat än riksgenomsnittet.
Vi hoppas att denna skrivning ska ge dig redskap att tolka Skolinspektionens årsrapport och bättre möjlighet att bedöma den verkliga situationen i landets skolor med konfessionell inriktning. För frågor och ytterligare kontakta:
Jan Rosman (ordf. Kristna Friskolerådet)
jan.rosman@agape.se
info@kristenfriskola.se
070-512 44 55