Kristna Friskolerådets rapport 2022:2
Skolinspektionen har genomfört en tematisk tillsyn av skolor med konfessionell inriktning, utvidgat med några skolor som kan tänkas ha konfessionella inslag. Totalt har 19 skolor ingått i granskningen. Inspektionsbesöken har genomförts under perioden november 2021 till maj 2022.
Av dessa 19 skolor är 13 medlemmar i Kristna Friskolerådet. Ytterligare två skolor anger att de har kristen inriktning. Av övriga har en skola en judisk icke-konfessionell inriktning, en skola har muslimsk inriktning, en är svensk-arabisk med kulturell profil och en har särskild pedagogik (kopplad till scientologi).
I den här rapporten undersöker vi hur Skolinspektionen genomfört den tematiska tillsynen. Resultatet visar att den riskbedömning som Skolinspektionen uppger ligger till grund för tillsynen har en svag empirisk grund. Vidare framgår att de inspekterade skolorna är förhållandevis positiva till de enskilda inspektörernas hantering av tillsynen, men starkt kritiska till den tematiska tillsynens inriktning. Det framkommer att vissa övertramp har skett från inspektörernas sida, men det mest alarmerande är indikationerna på att den intervjumetodik som används leder till att elever upplever sig ifrågasatta för sin tro.
Bakgrund
Regeringens agenda
Skolor med konfessionell inriktning har de senaste åren varit starkt ifrågasatta inom en del politiska partier. Regeringen, då bestående av socialdemokraterna och miljöpartiet, gav i maj 2019 den redan påbörjade utredningen om konfessionella inslag i skolväsendet ett tilläggsuppdrag, att ”lämna sådana författningsförslag som behövs för att ett etableringsstopp för fristående skolor med konfessionell inriktning ska kunna införas”. Detta gjordes helt utan motivering.
Regeringsföreträdare har sedan återkommande uttalat att de vill hitta vägar att kringgå de internationella konventioner om mänskliga rättigheter som skyddar rätten att inrätta och driva skolor med konfessionell inriktning.
Skolinspektionens regleringsbrev
I regeringens regleringsbrev för Skolinspektionen 2021 sägs att myndigheten ska redovisa ”erfarenheter och slutsatser från myndighetens tillsyn av fristående skolor med konfessionell inriktning”. Utifrån detta kunde man förvänta sig att Skolinspektionen helt enkelt skulle sammanställa erfarenheter från de tillsyner som gjorts löpande, men i stället valde myndigheten att göra en särskild tematisk tillsyn, dessutom med oanmälda inspektioner. Vid våra kontakter med myndighetens ledning har dess företrädare på direkt fråga uttalat att detta inte är föranlett av påtryckningar från regeringen, utan att deras tematiska tillsyner utgår från en riskbedömning.
Skolinspektionens riskanalys
I sin årsrapport för 2021 har Skolinspektionen ett särskilt kapitel om granskningen av skolor med konfessionell inriktning. I denna årsrapport framkommer att det uppmärksammats brister vid några skolor med konfessionell inriktning kopplade till skolans demokratiuppdrag, jämställdhet, likvärdig utbildning samt till kravet på saklighet och allsidighet. Trots att det alltså är en årsrapport, framgår det att exemplen som används är hämtade från en tioårsperiod.
I själva verket är det ovanligt med förelägganden kopplade till den konfessionella profilen, åtminstone vad gäller skolor med kristen konfessionell inriktning. I de fall som skolor med kristen konfessionell inriktning fått sådana förelägganden, sedan den nya skollagen kom 2010, så är dessa nästan uteslutande kopplade till den osäkerhet som finns på grund av lagens otydlighet.
Tyvärr innehåller årsrapporten inslag som inte lever upp till de krav på professionalitet som man bör kunna kräva av en myndighet. I rapporten görs till exempel en häpnadsväckande felaktig beskrivning av slutsatser i den statliga utredningen om nya regler för skolor med konfessionell inriktning, vilken därmed enligt Skolinspektionen bekräftar ”bilden av att det kan uppstå konflikter mellan skollagens värdegrund och värderingar med religiös koppling”. [Skolinspektionens årsrapport 2021, sid. 47]:
”I den särskilda sammanställning av Skolinspektionens skolenkät som utredningen låtit göra framkommer att elever i årskurs 9 på fristående skolor som uppgett konfessionell inriktning skiljer ut sig negativt jämfört med andra fristående skolor när det gäller frågeområdena Grundläggande värden på skolan och Förhindra kränkningar. För de yngre eleverna i årskurs 5 är det istället områdena Argumentation och kritiskt tänkande och Delaktighet och inflytande som skiljer ut sig negativt.” [ur Skolinspektionens årsrapport 2021, sid. 47]
Denna beskrivning är direkt vilseledande. För årskurs 9 var värdena för skolor med konfessionell inriktning högre än riksgenomsnittet inom områdena Delaktighet och inflytande, Grundläggande värden i undervisningen/lärandet samt Veta vad som krävs. Skolinspektionen underlåter helt att nämna detta, utan gör i stället en jämförelse med andra fristående skolor, som alltså låg ännu högre. Trots att skolorna med konfessionell inriktning alltså låg högre än riksgenomsnittet, tas resultatet som intäkt för att ”det kan uppstå konflikter mellan skollagens värdegrund och värderingar med religiös koppling”. Vilka slutsatser borde man i så fall dra av att de kommunala skolorna hade sämre resultat?
Det indexområde där avvikelsen från riksgenomsnittet var störst i årskurs 5 är ett sammanslaget område för Argumentation och kritiskt tänkande/Delaktighet och inflytande. Avvikelsen var ytterst liten, endast 0,07 indexenheter. Det påstående där svarsvärdet avvek mest negativt handlade om elevinflytande, så det finns skäl att anta att värdet för Argumentation och kritiskt tänkande i stället låg över det nationella.
Ännu mer intressant blir det om man tittar enbart på skolor med kristen konfessionell inriktning. I Kristna Friskolerådets rapport 2022:1 har vi, utifrån svaren på Skolinspektionens nationella enkäter, sammanställt hur väl våra medlemsskolor lever upp till olika krav i läroplanen. Resultaten visar att dessa tydligt lyckas bättre än riksgenomsnittet med att uppfylla läroplanens krav. Särskilt markant är skillnaden på områden som rör allsidighet och tolerans. På frågeställningar om man på skolan respekterar varandras olikheter, om mänskliga rättigheter berörs i undervisningen och om det finns andra elever man är rädd för, har skolor med kristen konfessionell inriktning ett anmärkningsvärt bra resultat jämfört med riksgenomsnittet.
Det finns alltså mycket starka skäl att ifrågasätta den riskbedömning som ligger till grund för den tematiska tillsynen.
Svårigheter att tolka lagen
Utredningen om konfessionella inslag i skolväsendet, SOU 2019:64, lyfte fram att skollagens formuleringar om konfessionella inslag är mycket svårtolkade och att detta lett till en situation där det är omöjligt för skolorna att veta hur tillsynsmyndigheterna kommer besluta:
”Det framkommer också, inte minst i vår kommunenkät, att synen på vad som utgör ett konfessionellt inslag varierar inte bara mellan huvudmän utan också mellan tillsynsmyndigheter… Vi kan också konstatera att avsaknad av en tydlig och generell definition av främst konfessionella inslag gör att bedömningar som godkännande- och tillsynsmyndigheter gör i sina beslut inte alltid ger en samstämmig praxis, vilket är mindre lyckat ur ett likabehandlingsperspektiv.”
Även regeringen konstaterade i sin proposition 2021/22:157 att det finns en osäkerhet hur lagen ska tillämpas:
”De som verkar i svensk skola har utmaningar när det gäller att dra gränser utifrån nuvarande bestämmelser, t.ex. när det gäller vad som kan anses vara konfessionella inslag. Det är heller inte närmare reglerat hur t.ex. kravet på att det ska vara frivilligt för barn och elever att delta i konfessionella inslag i utbildningen ska hanteras av fristående huvudmän. Avsaknaden av definitioner som rör konfession i skolan har lett till osäkerhet vid tillämpning och tillsyn.”
Kristna Friskolerådets medlemmar har upplevt att de ibland anklagats för att inte hantera konfessionella inslag korrekt, samtidigt som inte ens lagstiftaren och skolmyndigheterna kunnat ange riktlinjer för hur inslagen ska hanteras. För att motverka detta tolkningsglapp har Kristna Friskolerådet sedan införandet av den nya skollagen haft återkommande samtal med Skolinspektionens ledning i Stockholm, eftersom såväl Skolinspektionen som skolorna haft att tolka den otydliga lagen. Detta till trots upplever många av våra medlemmar att olika inspektörer under senare år gjort en allt snävare tolkning av lagen.
Tidigare tillsyner
De signaler vi fått från våra medlemmar de senaste åren visar att Skolinspektionen i sin tillsyn inte gör en likvärdig bedömning av vad som är konfessionella inslag och av hur frivilligheten vid sådana inslag hanteras. Detta skapar stor osäkerhet.
En generell iakttagelse från vår sida är att Skolinspektionen i sin tolkning av skollagen idag gör hårdare bedömningar av den konfessionella profilen än för några år sedan. Detta utan att lagtexten förändrats, vilket skapar en känsla av att myndigheten påverkas av opinionsyttringar i sin bedömning.
Vi får också signaler från våra medlemmar att inspektörers egna uppfattningar ibland påverkar bedömningen. De upplever då att inspektörer med en positiv grundhållning till skolors kristna profil inte intresserar sig särskilt mycket för hur de konfessionella delarna kommer till uttryck, medan andra visar misstänksamhet och tolkar utsagor tendentiöst. Vi vill inte se någon av dessa hållningar, utan önskar att alla inspektioner ska präglas av professionalitet.
Skolor har ibland inte fått möjlighet att bemöta anklagelser som ligger till grund för kritik, utan enskilda elevutsagor har räckt för förelägganden. Detta är mycket anmärkningsvärt och oroande ur ett rättsperspektiv, inte minst eftersom inspektörer missuppfattar mycket vid intervjuer.
Sammantaget är det Kristna Friskolerådets uppfattning att Skolinspektionen har en gigantisk utmaning att säkerställa likvärdiga och rättssäkra bedömningar av skolors konfessionella profil. Att genomföra en särskild tematisk granskning av skolor med konfessionell inriktning, utan att först kunna ge skolorna tydliga besked om hur skollagen ska tolkas, är besynnerligt och orättvist.
Felaktiga frågeställningar
En del av de händelser som förekommit, där skolor menar att Skolinspektionen inte uppträtt korrekt och professionellt, handlar om upplevelser av myndighetens agerande. I de fallen är det svårt att bevisa att myndigheten handlat fel. Ibland går dock felaktigheterna att utläsa direkt ur den offentliga dokumentationen. En skola med kristen konfessionell inriktning fick för några år sedan ett vitesföreläggande angående sex- och samlevnadsundervisningen, som inte ansågs leva upp till läroplanens krav. Inspektörernas utgångsfråga på området var om sex- och samlevnadsundervisningen ingick i samtliga ämnen. Detta var utgångspunkten vid intervjuerna med både rektor, lärare och elever. Rektorn svarade vid intervjun att det inte ingick i samtliga ämnen. Inspektörerna markerade då att det skulle det göra. När rektorn sedan fick möjlighet att ge synpunkter på samtalsprotokollet ifrågasatte hon frågeställningen, utifrån att den inte stämmer med läroplanen.
I handlingarna i ärendet syns att den felaktiga frågeställningen, om sex- och samlevnadsundervisning ingår i samtliga ämnen, finns med i intervjuerna, men i Skolinspektionens beslut är den borttagen, trots att det var utifrån den som inspektionen gjordes och slutsatsen drogs att eleverna inte får den undervisning de har rätt till på området. Som grund för beslutet anges dessutom det felaktiga påståendet att sex och samlevnad ska arbetas med ämnesövergripande, trots att läroplanen endast nämner området som ett exempel bland andra på tänkbara ämnesövergripande områden. Beslutet om vitesföreläggande kan jämföras med ett beslut av Skolinspektionen våren 2022, där en skola som på flera år inte haft undervisning i sex och samlevnad fick beslutet ”avstående från ingripande”.
Lärare som saknar förtroende för Skolinspektionens opartiskhet
Det har vid några tillfällen de senaste åren förekommit att lärare upplevt att Skolinspektionen i sina beslut gett en direkt missvisande bild av undervisningen. När Skolinspektionens gjort sina uppföljningsbesök har det därför funnits lärare som inte velat medverka vid intervjuer, eftersom de förlorat förtroendet för att myndigheten ska ge en saklig och rättvisande beskrivning av undervisningen.
Samtidigt måste betonas att detta är ovanligt. De allra flesta inspektionerna upplevs som korrekt och professionellt genomförda.
Gråtande elever efter intervju
Vid en tillsyn för ett par år sedan kom elever i de yngre årskurserna gråtande till skolans personal efter en intervju med Skolinspektionen. Eleverna upplevde att de blev ifrågasatta av inspektörerna och att samma frågor ställdes flera gånger. Skolan hörde direkt av sig till Skolinspektionen och myndigheten tog händelsen på stort allvar genom att göra om hela tillsynen med andra inspektörer.
Inspektörer som hävdar maktposition
Våra medlemsskolor har de senaste åren i ett par fall upplevt att inspektörer på ett obehagligt sätt markerat sin maktposition. Det har framför allt gällt situationer då skolan velat diskutera hur lagen ska tolkas. I dessa fall har inspektörerna då tydligt markerat att det är de själva som har tolkningsföreträde. Det har också förekommit att inspektörer som gjort klassbesök sagt till eleverna att de ska titta på om deras lärare gör några fel. Även detta är maktspråk som skapar en bild av inspektören som en allsmäktig bedömare.
Genomförandet av den tematiska tillsynen
Sammanställningen av hur tillsynen genomförts grundar sig på en enkät som tillställts de i tillsynen ingående skolor som är medlemmar i Kristna Friskolerådet. Av tretton skolor är det tolv som besvarat enkäten.
Fråga om församlingstillhörighet
Vid en av de första skolor som Skolinspektionen besökte vid tillsynen var den första fråga som inspektörerna ställde vid personalintervjuerna om de kände till vilka lärare som tillhörde den församling som är huvudman för skolan. Personalen upplevde detta som både märkligt och obehagligt och skolan hörde av sig till Kristna Friskolerådet med en fråga om det är lagligt att ställa frågor som rör religionstillhörighet.
I samband med ett möte mellan Kristna Friskolerådet och Skolinspektionen i december 2021 lyfte vi frågan. Skolinspektionen var tydliga med att sådana frågor inte ska ställas och att de själva redan fått information om händelsen och vidtagit åtgärder för att det inte skulle upprepas. Övriga skolor har uppgett att liknande frågor inte ställts, med undantag för en skola. Där kom dock frågan om församlingstillhörighet i ett sammanhang där den upplevdes oskyldig, dvs. skolan upplevde att det snarare handlade om intresse än en inspektionspunkt. Detta gällde en skola utan koppling till något specifikt kristet sammanhang.
Elevers upplevelse av intervjuerna
Skolinspektionen intervjuade slumpvis utvalda grupper av elever. I vår enkät har skolorna fått markera hur eleverna upplevde intervjusituationen, på en skala 1-10, där 1 står för ”avspänd” och 10 för ”obehaglig”. Tre av svaren låg i intervallet 7-9, dvs. med en klar tonvikt mot ”obehaglig”.
Detta är skolledningens bedömning av elevernas upplevelse, utifrån de signaler eleverna gett. Av integritetsskäl har skolorna inte aktivt efterfrågat elevernas upplevelse av intervjuerna, då detta riskerar uppfattas som att skolledningen vill veta vad som sagts.
En av respondenterna, som avstått från att svara, då eleverna inte gett några signaler om hur de upplevde intervjun, lyfte ändå fram ett elevsvar från Skolinspektionens samtalsprotokoll. På frågan ”Vill ni tillägga något?” svarade eleven ”Det är inte fel att vara kristen.” Svaret är en allvarlig indikation på att eleven upplevde sig ifrågasatt i sin identitet. Flera kommentarer på andra skolor pekar i samma riktning. Elever på ett högstadium upplevde situationen som gränsande till kränkningar. De uttryckte att de kände sig dumma att de var kristna efter att de haft intervjuer med skolinspektörerna. På en skola frågade en lågstadieelev osäkert sin lärare någon vecka efter inspektionsbesöket om man fick säga ”domkyrka”. Eleven hade vid inspektionen uppfattat att det var något förbjudet med allt som hör ihop med kristen tro.
Eftersom skolorna inte aktivt ställt frågor till eleverna om hur de upplevde intervjuerna, utan endast återgett utsagor som eleverna framfört spontant, är förmodligen mörkertalet stort vad gäller liknande upplevelser. Det förefaller finnas en aningslöshet hos Skolinspektionen över hur barn reagerar när de får förhörsliknande frågor.
Ett område som spontant nämndes av eleverna vid flera skolor var att det var obehagligt att få frågor om sexualitet av främmande vuxna. Det gällde främst i mellanstadieåldern. I något fall, med äldre elever, tyckte eleverna att inspektörernas frågor var ”underlivsfokuserade” och en del upplevde inspektörerna som ”gammaldags” i sitt sätt att prata om sexuella läggningar.
Personalföreträdares upplevelse av intervjuerna
Personalföreträdarna upplevde intervjuerna mer positivt än eleverna. Det var bara ett svar som låg på den negativa halvan av skalan, och fyra skolor angav 2, det näst mest positiva alternativet.
I något fall framgår att personalen hade negativa förväntningar, men att de blev positivt överraskade. De negativa synpunkter som framkommer gäller den förhörsliknande inriktningen. En person kommenterade att ”Under själva intervjun gick det bra men i efterhand kände man sig illa till mods. Trots att man inte har något att dölja kändes det som att man varit utsatt för ett förhör.”
En del reaktioner riktar sig mot att inspektörerna kunde ha en märkligt negativ tolkning av vad som sades. När en biologilärare pratade om läroboken och sin undervisning utifrån boken, så misstog inspektören det för att hon skulle syfta på boken bibeln. Detta upplevdes som oerhört märkligt och snudd på kränkande.
I enkäten ställdes också frågan om hur inspektörernas frågor upplevdes, på en tiogradig skala från ”neutrala” till ”ledande”. Hälften av svaren låg i intervallet 7-9, dvs. frågorna ansågs inte vara neutrala, utan klart ledande.
I ett svar exemplifierades detta med att inspektörerna vid något tillfälle beskrev ”en sanning som var deras och som vi då skulle förhålla oss till”. Inspektörernas beskrivning, som personalen ombads ge sin syn på var ”det kan finnas vissa överlägsenhetskänslor i vissa församlingar; ’vi är utvalda och kan då se ner på andra religioner eller andra människor’.”
Det här är mycket uppseendeväckande och allvarligt. Baseras verkligen Skolinspektionens tillsyn på sådana fördomsfulla schabloner av kristna?
Genomgående beskriver skolorna i sina svar att de frågor som ställdes inte var öppna utan hade en negativ utgångspunkt: ”Det var tydligt att det fanns en tydlig agenda, att leta fel angående hur vi hanterar vår konfessionella profil men det var ju också uttalat att inspektionen var riktad för detta ändamål.” Vissa frågor upplevdes som närmast kränkande; t.ex. ”undervisar du i allt, eller tar du bort delar från kursplanen?” Lärarna upplevde att de blev ifrågasatta i sin professionalism på grund av deras kristna övertygelse.
Skolpersonal reagerade på att inspektörerna kallade konfessionella skolor för ”högriskskolor” när det gäller diskrimineringsgrunderna, samt saklighet och allsidighet kopplat till evolutionen. Som vi sett tidigare finns det starka skäl att ifrågasätta den riskbedömningen. En rektor uttryckte att ”Om resultaten från granskningen ska bli trovärdigt skulle det behövas ett jämförelsematerial från kommunala skolor samt icke-konfessionella friskolor. Samma typ av frågor behöver ställas i ett antal av sådana skolor för att få ett rättvisande resultat från de konfessionella skolorna.”
På en skola såg personalen fram emot att få visa upp en välfungerande skola som verkligen arbetat igenom de punkter inspektörerna skulle titta på. De upplevde det som ett slag i magen att då mötas med ”högrisk”. Rektorn uttryckte att ”Jag vill bli inspekterad och förbättra saker som kan förbättras, vara professionell och ligga i forskningens framkant på olika områden. Att i det läget höra att man har ’riskfaktorer’ kopplade till skolans profil var helt onödigt och upplevdes inte bra av mig som rektor eller mina lärare.”
Vid en av skolorna ställde lärare en fråga till inspektörerna om vilken utbildning de genomgår för sitt tillsynsuppdrag. Enligt lärarna uppgav inspektörerna att de gått en utbildning som motsvarar två veckors heltidsstudier. Om detta stämmer väcker det många frågor om hur inspektörerna ska kunna lyckas göra likvärdiga och rättvisande bedömningar vid granskningen av skolors komplexa verksamheter.
Sammantaget finns alltså en upplevelse av att intervjuerna var förhörsliknande och att de frågor som ställdes inte var öppna utan hade en negativ utgångspunkt. Det här är kritik som känns igen också från andra typer av skolor, så vi kan inte dra slutsatsen att det var specifikt för denna tillsyn. Alvesson och Strannegård (Check, check, check – Skolinspektionen och granskandets vedermödor, 2021, sid. 92) beskriver hur personer de intervjuat framhåller att Skolinspektionen delvis präglas av ett brottsbekämpande synsätt. Flera av de röster som framträder i deras studie beskriver att inspektionerna gradvis blivit hårdare de senaste åren. (sid. 77-82)
Skolornas upplevelse av tillsynen som helhet
Trots skolornas negativa synpunkter på hur frågor ställdes vid intervjuerna så ger de inspektörerna ett relativt gott omdöme för hur inspektionerna genomfördes som helhet. En klar majoritet anger att inspektörerna var trevliga och korrekta. Flera skolor anför att de inte har något att klandra inspektörerna för; ”de gör bara sitt arbete”. Den kritik som finns mot intervjuernas förhörsliknande utformning riktas snarare mot inspektionsuppdraget än mot de enskilda inspektörerna.
Det finns en del synpunkter om att inspektörerna upplevdes väldigt formella och mer intresserade av sina punkter än av hur verksamheten egentligen fungerar, men någon av skolorna uttrycker att ”vår upplevelse var att inspektörerna var uppriktigt nyfikna och intresserade av vår verksamhet”.
Skolorna fick markera vilket betyg de ger Skolinspektionen för utförandet av tillsynen på en tiogradig skala, från ”mycket dåligt” till mycket bra”. Även om några svar hamnar på den undre halvan så är det sammantagna omdömet ganska positivt.
Skolinspektionens tillsynsbeslut
I skrivande stund har 16 av de 19 skolorna fått sina tillsynsbeslut, varav 13 är medlemmar i Kristna Friskolerådet. 13 skolor har klarat sig helt utan kritik, medan 3 skolor fått en anmärkning, som används vid mindre allvarliga brister. Inga av anmärkningar rör vare sig konfessionella inslag eller utbildningens vetenskapliga grund.
Någon skola fick vänta över ett halvår sedan tillsynsbesöket på sitt beslut, utan att höra något från Skolinspektionen. Vi anser att det är en oacceptabelt lång handläggningstid. En annan skola, som fick vänta länge på beslut, fick förklaringen att det beror på hög arbetsbelastning och sjukfrånvaro på myndigheten.
När Skolinspektionen gör tematiska granskningar på olika områden är det inte ovanligt att samtliga ingående skolor får ett eller flera förelägganden, vilket är en skarpare åtgärd än en anmärkning. Parallellt med tillsynen av skolor med konfessionell inriktning pågår en riktad tematisk tillsyn av skolor med waldorfpedagogik. Där har i skrivande stund 19 av de 25 skolor som fått sina beslut fått förelägganden.
Resultatet för skolor med konfessionell inriktning är alltså anmärkningsvärt gott. Detta ger desto starkare skäl att ifrågasätta utgångspunkten för tillsynen.
Skolinspektionen kommer redovisa det samlade resultatet av den tematiska tillsynen i en särskild rapport.
Slutsatser
Svagt underlag för en riktad tematisk tillsyn
Skolinspektionen uppger att beslutet att genomföra den tematiska tillsynen grundar sig på en riskbedömning. Underlaget för detta förefaller vara synnerligen bristfälligt.
Även tillsynens urval av skolor ger upphov till frågor. De skolor som de senaste åren stängts på grund av missförhållanden har haft muslimsk eller icke-konfessionell inriktning. Ingen skola med kristen inriktning har tvingats betala vite, än mindre stänga. Ändå har 15 av de 19 granskade skolorna kristen inriktning, vilket framstår som märkligt om tillsynen utgått från en riskbedömning.
Förhörsliknande inspektioner problematiska vid den här typen av tillsyner
När inspektörer benämner skolor med konfessionell inriktning som högriskskolor och har en tydligt negativ utgångspunkt i sina intervjufrågor, skapas en känsla av att vara skyldig tills motsatsen bevisats. Eftersom elever och personal vid de besökta skolorna redan innan upplever sig ifrågasatta och misstänkliggjorda, spär en riktad tillsyn med oannonserade besök på den frustration som finns. Förhörsliknande frågor skapar dessutom ofta en defensiv hållning hos de intervjuade. Genom att formulera frågorna mer öppet tror vi att inspektionen kommer längre i sin tillsyn. Det är exempelvis väl känt inom vittnespsykologin att ett tryggt, icke ifrågasatt barn kan förväntas ge svar på frågor öppet och spontant. Därmed ökar sannolikheten att intervjun ger svar på relevanta frågeställningar.
Inspektörerna får godkänt av skolorna
De skolor som besvarat enkäten riktar kritik mot inspektionsuppdraget snarare än mot de enskilda inspektörerna. Inspektörerna får ett relativt gott omdöme av skolorna, förutom vad gäller hur elever upplevt intervjusituationen.
Elever riskerar fara illa på grund av intervjumetodiken
När elever under intervjuer får upprepade frågor som hör samman med religiös övertygelse, skapar detta i många fall en känsla av att elevens egen övertygelse inte är godkänd. Det förefaller finnas en aningslöshet hos Skolinspektionen angående hur barn och unga reagerar när de upplever sig ifrågasatta på detta sätt.
Även om Skolinspektionen tolkar sitt uppdrag som att främst upptäcka och uppmärksamma brister, behöver detta inte innebära att frågor måste ha en negativ utgångspunkt. Särskilt i intervjuerna med elever vill vi betona att det är nödvändigt att frågorna är neutralt ställda, för att säkerställa att elever inte blir utsatta för kränkande behandling.
Vi ser det som mycket allvarligt att det finns ett flertal indikationer på att elever i samband med tillsynsintervjuerna upplevt sig ifrågasatta för sin tro.
Sammanfattning
Den tematiska tillsynen av skolor med konfessionell inriktning har en svag empirisk grund. Det är också problematiskt att granska skolor på ett område där det finns en stor osäkerhet om hur lagen ska tolkas. Erfarenheten från de senaste årens inspektioner av skolor med konfessionell inriktning visar att det finns brister i likvärdigheten vid Skolinspektionens bedömningar.
De skolor som omfattats av denna tematiska tillsyn, och som är medlemmar i Kristna Friskolerådet, är kritiska till inspektionens utformning, men ger de enskilda inspektörerna ett relativt gott omdöme. Det finns en upprördhet hos skolornas personal över att bli ifrågasatta i sin professionalitet på grund av religiös övertygelse.
Det har skett övertramp från Skolinspektionens sida i samband med tillsynen. I fallet med att det ställts frågor om församlingstillhörighet, reagerade dock Skolinspektionen och vidtog åtgärder för att det inte skulle upprepas. Vi ser det som ofrånkomligt att vissa misstag sker. Betydligt allvarligare är det att elever upplevt sig ifrågasatta i sin tro i samband med intervjuer. Detta är dessutom ett strukturellt problem som inte är kopplat till enskilda inspektörers agerande.
För att säkerställa att barn och unga inte far illa i samband med tillsyner behöver Skolinspektionen förändra sin intervjumetodik. Vi menar att Skolinspektionen också behöver utbilda sina inspektörer i hur elever upplever intervjusituationer när de känner att det finns en negativ utgångspunkt, och om hur det går att minimera risken för negativa intervjuerfarenheter. Dessutom tyder en del av de frågor som ställts av inspektörer på att det behövs insatser för att höja kompetensen angående religion inom myndigheten.
2022-07-21
Kristna Friskolerådet